Sværholthalvøya in winter

Distans: 110 km Retur

Höjdmeter: 2700 m

Start punkt: Kjæs


Efter sisådär sju månader med dåligt väder, stängda vägar, vind och brist på sol kom äntligen det där vädret vi väntat på och vi kunde packa bilen och köra 30 mil runt hela porsanger fjorden till Kjæs. Från Lakselv kör du mot Børselv och tar av emot Veidnes. Vi körde Tisdag eftermiddag när Stig-Rune var klar på jobbet. Bara två dagar tidigare hade ovädret härjat i Finnmark. Vägarna var stängda nästan hela helgen och det hade kommit en go del med snö, perfekt för oss.


Dag 1

Tracking





Med bara 14 dagar till midnattsol blir det inte riktigt mörkt på natten längre, så det var inga problem att anlända vid 21:00 till Kjæs och börja skida ett litet stycke. Planen var att komma oss över själva kjæsdalen och över <<skogkanten>>. Kanske det är att ta i och kalla det skog, för en som är uppvuxen på landet med riktig granskog runt gården kallar vi detta bush och träd.

Bush, skog eller om vi nu kallar det träd så är det också mycket djupsnö och pulkan blir extra tung att dra. På toppen var det bara upp och ner genom <<skogen>> , Pulkan blir så tung att dra att man börjar fråga sig vad man håller på med?! med en vilo-paus var femte meter känns det som det kan ta lååååååååång tid att komma sig ut till Sværholtklubben och tillbaka. Vi slet i hela 3,5 km första dagen innan vi kom oss över den stora skogen och bestämde oss för att slå läger och dagen därpå ta oss rätt upp Einerfjellet, då är vi liksom uppe och kan bara skida på in igenom. Alternativ nummer två kanske de flesta hade valt det är någon kilometer extra och går runt i dalen.


Stig-Rune är en van fjällman som är uppvuxen på fjället med jakt, vandring och skidåkning. Men han har aldrig varit på tur med pulka och litet nylon tält vinterstid. Han har sagt att han aldrig blir med på en sådan tur då han inte är intresserad utav att frysa.

Ja nu har vi haft strålande sol och det var så varmt i tältet på natten att vi måste öppna upp sovsäckarna. Vi sov 8 timmar första natten.


Vi hade ett enormt lass i pulkan, räknar att den var ca 65 kg. Vikt är inte svårt att samla på sig när man ska på tur. Vi tog bara en pulka med, så packning för båda två i den + Storm's packning. I tilläg hade jag en ryggsäck med lite snacks för dagen och kläder för att byta till tort på kvällen, snabbt och smidigt. Bara Storm tog 5 kg i mat med sig, vi hade med ett flak med öl för att njuta en öl var på kvällen eller i solen mitt på dagen, så hade jag med mig en Nocco att starta morgonen med i tältet, det är så gott. Vi hade också med oss lite extra god mat att laga och en skvätt med röd vin till maten. Man måste helt enkelt slita lite extra för att unna sig lite lyx på fjället. Sen så räknar man ner hur många kilo lättare pulkan bli per dag och det går fort att få bort vikt när man börja tömma lagret på mat och dricka. Smart att starta med det tygnsta först.








Dag 2

Tracking



De första kilometrarna upp Einerfjellet gick långsamt, vi gick på fötterna utan skidor och drog pulkan tillsammans upp den väldigt bratta backen. När vi kom oss upp blev det direkt en paus med lite fika och en titt på kartan. Det är inga markerade leder på Sværholt så det gäller att navigera och ta sig en så rak linje som möjligt. Ca halvägs går Tømmervikdalen genom hela Sværholt från öst till väst. Den är bratt och om man inte följer med på kartan kan det lätt bli många extra kilomter öst eller väst över för att hitta ett ställe att ta sig över. På vintern måste du hela vägen ner Tömmervika eller skida väst och ner mot flatvika och korsa där, men där är det väldigt bratt och med den stora pulkan vi hade med oss kändes Tømmervika som ett bättre alternativ. Innan du kommer ner till Tömmervikdalen passerade vi Savzavarri 578 moh , detta är högsta punkten i Nordkapp kommun och där går också kommun gränsen till Lebesby. Det blev helt enkelt ett par extra höjdmeter för att just ta oss upp på denna punkten. jag kallar det Punkt för det är inte en markerad topp när du kommer upp på detta fjället. Det är ganska platt uppe på själva fjället, man kan lätt blanda ihop den högsta punkten med <<lilla Savzavarri>> som är 572 moh och har en mer marked punkt och stor varde.


Det är väldigt väldigt liten chans att möta andra folk på Sværholt. Området kallas "Europas sista vildmark".

Halvön ligger mellan Porsangerfjorden och Laksefjorden och utanför Sværholtklubben har du Barentshavet. Det är otroligt väderutsatt och det gäller verkligen att följa med på väderuppdateringarna innan du beger dig och räkna med att du kanske bli väderfast här, Speciellt om du får båttransport över en av fjordarna, i dåigt väder kommer man sig inte i land helt enkelt och vinden här på Finnmarkskusten kan blåsa i flera dagar. Det är stor skillnad från inlandet.


Vi träffade faktist två personer på snöskoter. Det är förbjudet med skotertrafik utanför markerade leder, men Samerna som har ren i området har tillåtelse att köra. Dom hade flera tusen ren nere i Djupvika och skulle under helgen flytta dom över till Tømmervika. Två trevliga personer som berättade för oss att dom har en hytta i Tømmervika som tillhører distriktet och vi kunde få sova där.



Det var enklare at gå på fötterna upp fjället och hjälptes åt att dra pulkan.

Äntligen uppe på fjället och dags att sätta kurs åt rätt håll.


Savzavarri 578 moh